NP Fysiklaboration v 14

3/4 tisdag Elever

Kl 10-11.15 Teo och Edith

Kl 13.50-15.00 Hannah, Helin, Clara, Asrar, Ashley, Hampus, Simon,
Johannes, Sebastian

4/4 onsdag

Kl 8.30-9.40 Vera, Saga, Mursal, Vanja, Minna, Tove, Sachary, Linus,
Wisam, Esmail, Mohammad

Kl 11.10-12.20 Jakob A, Johan A, Thea, Isak, Kaylo, Hjalmar, Siri,
Katalin, Emil Å, Caroline

Kl 13.00-14.10 Emelie Da, Marcelo, Alicia, Andreas, Ibrahim, Felix,
Madeleine, Jakob S, Johan R, Jakob O

5/4 torsdag

Kl 13.00-14.10 Murtada, Emil B, Emil Bg, Josefin, Annika, Alban, Ronja,
Johannes, Hampus

Kl 14.20-15.30 Adel, Emelie Do, Sonja, Jakob E, Julia, Emelie T, Dioni,
Adam, Hanna

Illustrationer sittprojekt!

Hej! Då ni hade vikarie igår måndag 5-e februari fick jag aldrig se hur ni avslutade era illustrationer. De av er som blivit klara med illustrationer infogar dem digitalt i er skriftliga presentation över arbetsområdet, den ni gör i So/NO. Om ni inte har blivit klara till redovisning är det ok, eftersom jag upplever att ni fått kort om tid på er att färdigställa era bilder. Under öppet hus kommer era illustrationer som ni gjort i bildundervisningen att ställas ut tillsammans med modell. Mvh Maria Ingvarsdotter

Schema för sittplatsredovisningar

Schema för redovisningar sittplatser Måndag 26/2

9A

12.20-13.20 Bild

13.25- 14.30 Förbereda redovisning

14.40- 15.40 Redovisning i klass

9B

12.10 - 13.10 Förbereda redovisning

13.25 - 14.30  Redovisning

14.40 - 15.40 Bild

9C

10.00 - 11.00 Förbereda redovisning på Ma

11.40 - 12.40 Redovisning

13.25 - 14.25 Bild

Redovisningar sker inför halva klassen under 15 minuter + 5 minuter frågestund.

Atomfysikprov 6/12 9c och 7/12 9ab

Detta ska du kunna till provet från fysikboken:

• Atomen a447 - uppbyggnad, skal, protoner, neutron, elektron och laddning
• Historik - några exempel
• Olika begrepp - isotop, atomnummer, masstal, radioaktivitet, jon, grundämne, kemiskt tecken
• Joniserande strålning a 838 - alfa-, beta- och gammastrålning, förklara och ange genomtränglighet
• Användning av radioaktiva ämnen - fördjupning finns på a221 - ge exempel
• Radon i hus - förklara, problem, skydd, sanering
• Bakgrundsstrålning - förklara och ge exempel
• Lise Meitner a644 och Marie & Pierre Curie a221 Deras upptäckter
• Kärnenergi a271 - kärnklyvning - förklara
• Kärnkraft - funktion i stora drag, förklara från uran till el, säkerhetsanordningar, avfallshantering i stora drag
• Militäranvändning - ge exempel
• Fusion - förklara vad det är och framtida möjligheter
• Upptäcka och mäta radioaktivitet a833 - ge exempel
• Sammanfattning a468

Inför prov i genetik

Tips: I inledningen till kapitlet finns en lista där du kan kryssa i vad du har lärt dig. Det finns även en repetition i slutet av kapitlet.

Mål

• Känna till begreppen DNA, gen och kromosom
• Kunna skilja på vanlig celldelning och reduktionsdelning
• Veta hur dominanta och recessiva anlag ärvs och styr egenskaper
• Veta hur könet ärvs hos människan
• Ha kunskap om mutationer
• Känna till genetiska tillämpningar som växt- och djurförädling, genteknik, DNA-analys och kloning

Extra

• Veta hur DNA kan kopieras
• Känna till könsbundet arv av tex färgblindhet
• Kunna beskriva hur människan tillverkar och använder hybrid-DNA
• Kunna beskriva exempel på hur människan klonar djur

Viktiga begrepp

-        Anlag

-        Arv

-        Celldelning

-        Cellkärna

-        DNA

-        DNA-analys

-        Dominant anlag

-        Downs syndrom

-        Fosterdiagnostik

-        Förädling

-        Gen

-        Genbank

-        Genetik /ärftlighetslära

-        Genteknik

-        GMO

-        Insemination

-        Kloning

-        Korsningsschema

-        Kromosom

-        Kvävebas (A,T,C & G)

-        Könsbundet arv

-        Könscell

-        Könskromosomer

-        Miljö

-        Mutation

-        Recessivt anlag

-        Reduktionsdelning

Exempel på frågor:

1. Var i en cell finns kromosomer?
2. Vad är en gen?
3. Hur många kromosompar finns det vanligtvis i en människocell?
4. Hur lagras information i en DNA-molekyl?
5. Beskriv hur celldelning går till.
6. Varför förekommer kromosomerna parvis?
7. Även en cell i t.ex. Stortån innehåller anlag för ögonfärg. Förklara varför.
8. Hur kommer det sig att två svarta kaniner kan få en vit unge?
9. Varför får en svart och en vit kanin inte gråa ungar?
10. Varför är det vanligt att pojkar blir färgblinda?
11. Hur uppkommer Downs syndrom?
12. Vilka fördelar har insemination inom djurförädlingen?
13. Ge exempel på vilken nytta man kan ha av att förse bakterier med mänskligt DNA.
14. Beskriv en vetenskaplig upptäckt inom genetiken.
15. Förklara varför det föds ungefär lika många flickor som pojkar

Biologiprov - genetik

9a fredag 19/10 
9b torsdag 19/10 
9c måndag 23/10

Detta ska du kunna till provet:

• Det handlar om gener a984
• Svarta och vita kaniner a178
• Hur könet ärvs a958
• Arvsanlag kan förändras a126
• Förädling av växter och djur a286
• Genteknik a329
• DNA-analys a317
• Naturliga och framställda kloner a725
• Sammanfattning

Fördjupning på Lär mer

• Könsbundet arv a356
• Hur det bildas kopior av DNA a368
• Mer om kloning a676

Organiska syror och estrar

Presentation om organiska syror och estrar

Kemiprovets innehåll - måndag v 40

• Rent kol - grafit, diamant, fullerener och nanorör - egenskaper(varför hårt ibland och mjukt ibland) och användning (a797)
• De flesta ämnen innehåller kol - kol har fyra bindningar, kan bilda långa kedjor

Kolets kretslopp - växter tar upp koldioxid, djur äter växter och andas ut koldioxid,

lagring i marken och i havet

Torrdestillation och aktivt kol (a953)

• Kolväten - metanserien, molekylformel, strukturformel, ex. på gas, flytande och fast

isobutan - förgrenad butan

bensen - ringformad

Förbränning av kolväten - reaktionsformler, balansera formler (a200)

• Fossila bränslen innehåller kolväten - fördelar och nackdelar, egenskaper och användning

Olja - raffinering och krackning - egenskaper och användning

Kol och naturgas - egenskaper och användning (a359, 513, 730, 649)

• Mättade och omättade kolväten - eten och etyn, egenskaper och användning (a416)
• Alkoholer - egenskaper, OH-grupper, användning (a927)
• Organiska syror - egenskaper, användning och exempel (a147)
• Estrar - smak och lukt, framställning, lösningsmedel (a973)

Glycerolestrar - fett och sprängämne, hjärtmedicin

Katalysator - påskyndar kemiska reaktioner utan att själv reagerar

• Fördjupning - Rent kol - framtidens supermaterial (a430) och Biobränslen (a664)

Sammanfattning (a341, 932)

Träna inför kemiprovet v 41

Kapitel 4 Blandningar

Du ska kunna förklara vad det är och ge exempel

o   Rena ämnen – grundämnen och kemiska föreningar s 43

o   Blandningar – slamningar, emulsioner och lösningar(utspädd, koncentrerad, mättad) s 44-46

o   Lösningsförmåga – Fast/flytande ämne i vätska - ökar av värme, finfördelning och omrörning , Gas i vätska – ökar i kallt vatten s 46

o   Legering – metaller som är blandade t.ex. brons = koppar och tenn, mässing = koppar och zink s 46

o   Lösningsmedel – en vätska som kan lösa upp ett annat ämne. Lika löser lika. Lika uppbyggnad av ämnet löser varandra. s 46

o   Separationsmetoder – delar upp blandningar s 47

Sedimentation – dekantering

Extraktion – filtrering

Indunstning

Aktivt kol – filtrering demonstration

Destillering

Läs mer: Kromatografi s 50

o   Laborationer + frågorna i boken

Kapitel 5 Kemiska reaktioner

Du ska kunna förklara vad det är och ge exempel

o   Fysikalisk förändring s 57

o   Kemisk reaktion s 57

o   Reaktionsformler med ord och kemiska beteckningar s 58 , Läs mer: balansera reaktionsformeln s 64

o   Lite fakta om gaserna s 59

o   Reagenstest för gaserna koldioxid, syre och väte s 59

o   Förbränning – kemiska reaktioner med syre t.ex. kol, väte s 58

o   Metaller och syre t.ex. magnesium, järn, aluminum, koppar s 60

o   Metalloxider – fördelar och nackdelar, åtgärder s 60

o   Läs mer: Reaktioner med svavel s 63

o   Laborationer + frågorna i boken

Djurgrupperna

Tidsåtgång: 5 timmar = 2 tim djurgruppen + 2 tim egna arten + 1 tim gemensam diskussion och källresonemang.

Detta arbete ska presenteras som en keynote.

Den ska innehålla båda text och bild och/eller film.

Grupparbete

Beskriv djurgruppen och vad som är typiskt för den.

Ge exempel på olika sorters grupper och arter som ingår i den.

Varför bildar dessa djur denna djurgrupp?

Vilka är de utmärkande dragen?

Diskussionsfrågor

Vad händer om just era djurarter blir utrotade?

Är det viktigt att upptäcka och undersöka hittills okända arter?

Motivera era svar!

Enskilt arbete

Välj en art var och beskriv den noggrant och illustrera med bilder.

Utseende – anpassningar som djuret har nytta av t ex mun, fötter, ögon, öron och  skillnader mellan hane och hona

Miljö – jaktområden och bon

Föda – vad och hur äter de

Fiender/ hot mot arten

Konkurrerande arter

Förökning och antal ungar

Var och en gör en källförteckning.

Resonera kring källorna på vilket sätt de är viktiga för arbetet och varför du litar på dem.

1.   Vad heter källan?

2.   Vem är avsändaren?

3.   Litar jag på avsändaren, dvs. är källan trovärdig? Varför, varför inte?

4.   Från vilket år/datum är källan?

5.   Är källan för gammal för mig att använda, eller kan jag använda den, och varför?

6.   Hur svår/lätt är informationen? Kan jag använda den?

7.   Ger källan svar på mina frågor?

8.   Om nej, vad saknas?

7a klar till torsdag v 22 och 7b klar till fredag v 22.

Ryggradslösa djur

Urdjur

Svampdjur – Wisam, Johannes, Sachary

Nässeldjur – koralldjur, maneter Antonia, Michelle, Linda, Saga, Ashley, Asrar

Maskar – rund-, platt- och ringmaskar

Blötdjur – snäckor, musslor, bläckfiskar Kaylo, Isak, Hannah, Jonna

Tagghudingar – sjöstjärnor, sjöborrar, sjögurkor Siri, Katalin,

Leddjur – tusenfotingar, kräftdjur, spindeldjur, insekter Johan R, Hjalmar, Marcelo

Ryggradsdjur

Fiskar Simon, Hampus, Rayen

Groddjur – grodor, salamandrar, paddor Jakob AB, Thea

Kräldjur – ödlor, ormar, krokodiler, sköldpaddor Madeleine, Alicia, Clara, Vanja, Tove

Fåglar Johan A, Emil, Linus, Sebastian

Däggdjur – kloakdjur, pungdjur, moderkaksdjur Jakob S, Felix, Ibrahim, Vera, Helin, Minna